vecka 5 2015 - det här med kolhydrater

Kolhydrater eller inte kolhydrater? Det är ett hett ämne idag. Experterna är oense, vilket leder till stor förvirring.

Vi har olika bild av det här med maten, jag har stor respekt för det. Med detta brev vill jag berätta hur jag ser på det och vilka lärdomar jag dragit efter att ha nördat ner mig i ämnet och testat själv.

Vi tar det från början

Budskapen om vad som är bra kost varierar i media idag. Detta leder minst sagt till stor förvirring. När jag känner mig som mest snurrig brukar jag fundera på vad min kropp egentligen är skapt för. Jag fick lära mig i skolan att allt som lever har anpassats efter miljön runt om och för varje ny generation har generna förfinats för att hela tiden förbättra sina chanser till överlevnad. Vi människor har ju genomgått samma resa genom evolutionen. Under miljontals år har vi anpassat oss för att leva av den mat som fanns i vårt närområde när vi levde som jägare och samlare. För mig låter det logiskt att det är just den maten kroppen mår bäst av.

Då, när vi levde som jägare och samlare, åt vi:

- Kött
- Fisk
- Ägg
- Nötter
- Rötter
- Frukt och ätliga växter

Energin kom främst från protein och fett och i mycket liten utsträckning från kolhydrater. De kolhydrater vi fick i oss var grova och innehöll mycket näring, enligt experten Loren Cordain. Naturligtvis var denna kost fri från socker och ren stärkelse.

Miljoner år senare (för ca 4000 år sedan här i norden) började vi bruka jorden. Vi bosatte oss och odlade vår egen mat. Detta ledde till att vi fick ut mer mat av samma yta jord jämfört med när vi jagade och samlade. Den nya maten innebar bröd, ris, pasta, potatis. Mat som till största del består av stärkelse, dvs. långa kedjor av druvsocker.

Tiden med den nya maten är inte tillräckligt lång för att våra gener och kroppar ska ha hunnit anpassa sig efter den.

Industrialiseringen

På senare tid har även industrialiseringen kommit till. Fabriker framställer mat. Billigt finmalt vitt mjöl där allt är borttaget, bortsett från den rena stärkelsen. Med detta finns den ekonomiska fördelen att mjölet kan lagras under lång tid och skeppas runt till hela världen utan att bli dålig. Inte ens skadedjuren kan leva på enbart stärkelser.

Socker och mjöl spreds i världen och blev tillgängligt för allt fler.

Var helst den nya maten landade så följde också våra västerländska sjukdomar ett par decennier efteråt.

I kroppen

När vi äter bröd eller pasta gjort på detta vita mjöl, bryts det ner till druvsocker i vår kropp och blodsockret stiger. Vi har en maxgräns för hur mycket blodsocker vår kropp vill ha och för att reglera detta skjuter kroppen till hormonet insulin för att transportera bort blodsockret (glukos) ut till muskler och lever. Ju mer glukos, desto mer insulin. Insulin är ju fantastiskt eftersom det kan reglera vårt blodsocker så bra. Men ju mer insulin som krävs desto mindre känsliga blir vi för det och på sätt kan vi utveckla exempelvis diabetes typ 2.

Insulin är också ett fettinlagrande hormon, vilket gör att vi lättare lägger på oss fettlager om insulinnivåerna i kroppen är höga. Högt intag av kolhydrater verkar alltså kunna leda till våra västerländska sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancer osv.

Den ökade ohälsan i världen ledde till bekymmer och fler och fler sökte orsaken bakom sjukdomarna. Så kom det till slut bevis.

Rädslan för fett

Ja, det verkar som att det hela började med en forskning av Ancel Keys men på mycket tvivelaktiga grunder, Seven Countries-studien. Keys följde män i sju olika länder, kontrollerade vad de åt, mätte kolesterol och höll koll på vilka som blev hjärtsjuka. Studien tog däremot inte hänsyn till hur dessa män levde i övrigt. Vad åt de mer än fettet och hur såg deras livssituation ut?

Visst är det väl också så att de flesta godsaker som innehåller fett, innehåller samtidigt mycket socker. Det gjordes ingenting för att utesluta att boven kunde var annat än fett.

Flera studier har gjorts för att bekräfta det som Keys trodde sig bevisat, att fett ligger bakom högt kolesterol och således också ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Ingen studie lyckats bevisa dessa samband.
Läs gärna artikeln ur läkartiden som diskuterar just detta.

Hur kunde detta få sådant genomslag när andra forskare påvisade andra samband. Exempelvis sambandet mellan kolhydraterna och ohälsan. Yudkin bevisade den tesen men hans forskning kom aldrig fram. Keys vann kriget. Robert H. Lustig som idag forskar i ämnet står bakom Yudkins teori. Han håller ett föredrag och om du vill höra vad han har att säga om dessa studier kan du spola fram ca 31 minuter i filmen.
Se filmen

Om Keys studie stämde skulle det betyda att fett var farligt och att vi borde äta mer kolhydrater. Spannmålsbolagen jublade. Intressenterna för resultatet av detta var fler än för Yudkins. Kostråden anpassades efter det Keys förespråkade och vi åt mindre fett och mer kolhydrater. Lightprodukterna gjorde entré med mindre fett men med mer tillsatser, aromämnen och inte minst socker.

Vad hände med hälsan, sjukdomarna och fetman?
Den fortsatte att öka och det gick ännu fortare.

Lösningen

Ja, om det nu är så att fett inte tycks vara orsaken bakom fetma, diabetes och hjärt-, kärlsjukdomar utan boven i själva verket är socker och stärkelse borde lösningen vara att dra ner på de mest stärkelserika kolhydraterna, pasta, ris, potatis, bröd och inte minst på godis, läsk och sportdrycker.

Jag som tränar, behöver inte jag kolhydrater?

Kroppen ställer snabbt om till att använda fett som bränsle och enligt en avhandling från GIH 2014 verkar det snarare som att vi ökar vår träningseffekt när vi tränar med låga nivåer av kolhydrater i musklerna.
Läs pressmeddelandet här.

Vill du veta mer?

Böcker:
Restoring your digestive health, Jordan S. Rubin och Joseph Brasco
Hotet mot din hjärna, David Perlmutter
Socker Din värsta fiende, Robert H. Lustig

Film:
Professor Christopher Gardner

Ett annat ämne som bekymrar mig mycket är gluten.
Hur det påverkar vår kropp och vår hjärna får bli ett ämne i framtiden.

Vi ses på SMART!
Åsa